Historien om Jubileumsklinikens Cancerfond 

Jubileumsklinikens Cancerfond har sina rötter i ett möte mellan vetenskap och medmänsklighet. Året var 1952 när professor Magnus Strandqvist – en av dåtidens mest framstående radiologer – tillsammans med en av sina patienter, tog initiativet till att starta en stiftelse med ett tydligt syfte: att ge förutsättningar för mer och bättre cancerforskning.

Vid den tiden fanns stora behov av resurser för att kunna utveckla behandlingsmetoder och fördjupa kunskapen om cancer. Stiftelsen grundades som ett svar på dessa behov – med övertygelsen om att framsteg inom cancerforskningen kan rädda liv och erbjuda lindring.

Sedan dess har Jubileumsklinikens Cancerfond spelat en avgörande roll för forskningen vid Jubileumskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Genom åren har tusentals givare – privatpersoner, företag och organisationer – bidragit till att göra viktig cancerforskning möjlig, och till att stötta forskare som varje dag arbetar för en framtid där den som drabbas av cancer har goda chanser till bot och lindring.

Stiftelsens uppdrag är lika tydligt idag som det var från början: Främja den vetenskapliga cancerforskningen vid, eller i anslutning till, Jubileumskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Här kan du läsa mer om Jubileumskliniken på Sahlgrenska Universitetsjukhuset. 

Magnus Strandqvist – en pionjär inom svensk radiologi

Magnus Strandqvist var en framstående svensk radiolog och forskare, vars arbete under 1900-talet har haft en bestående inverkan på utvecklingen av strålbehandling för cancer. Hans insatser har format modern radioterapi och bidragit till förbättrade behandlingsmetoder för cancerpatienter världen över.

Grunden för modern strålbehandling

Efter sin läkarexamen vid Karolinska Institutet inledde Strandqvist sin bana vid Radiumhemmet i Stockholm – en av världens första kliniker specialiserade på strålbehandling av cancer. Här genomförde han det forskningsarbete som skulle komma att förändra fältet i grunden.

År 1944 publicerade han sin doktorsavhandling, där han presenterade det som kom att kallas Strandqvists kurva – en modell som visade sambandet mellan stråldos, behandlingstid och biologisk effekt. Studien byggde på 280 patientfall och blev ett genombrott i förståelsen för hur man kan optimera effekten av strålning samtidigt som skador på frisk vävnad minimeras. Kurvan används fortfarande som referens inom radioterapin.

Starkt patientengagemang

Magnus Strandqvist var inte bara forskare – han var också en lyhörd läkare med stort hjärta för sina patienter. Han drevs av en övertygelse om att vetenskapliga framsteg måste gå hand i hand med medmänsklighet och ansvar.

Det var med den inställningen han 1952, tillsammans med en av sina patienter, tog initiativ till att grunda vår stiftelse Jubileumsklinikens Cancerfond. Syftet var att långsiktigt säkra resurser till cancerforskningen vid kliniken – utanför det statliga stödet. Som vi vet lever stiftelsen vidare än idag och fortsätter att möjliggöra viktig forskning vid, eller i anslutning till, Jubileumskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ett levande arv

Magnus Strandqvists arbete fortsätter att påverka cancervården än idag – både genom de vetenskapliga modeller han utvecklade och genom det engagemang han visade för patienter och forskningsmiljöer. Hans arv är lika mycket mänskligt som medicinskt, och det lever vidare i varje forskningsprojekt, varje behandlingsförbättring och varje möte med en patient.

Källor
Kajanti, M. J. (1994). “Magnus Strandqvist: 50th anniversary of his doctoral thesis.” Acta Oncologica, 33(7), 735-738.

del Regato, J. A. (1989). “Magnus Strandqvist.” International Journal of Radiation Oncology, Biology, Physics, 17(3), 631-642.

Professor Magnus Strandqvist.