Viktig forskning om strålbehandling vid bröstcancer.
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Bröstcancer är inte en och samma sjukdom, utan med modern teknik kan den delas upp i ett flertal biologiska undergrupper med olika prognos och behov av olika behandlingar. De flesta kvinnor med bröstcancer genomgår operation följt av olika tilläggsbehandlingar (antihormonell behandling, antikroppsbehandling, kemoterapi, strålbehandling) vilket leder till en förbättrad överlevnad. Utmaningen för framtiden är att välja optimal tilläggsbehandling för varje undergrupp av bröstcancer. Idag finns effektiva markörer när det gäller att avgöra vilka som har nytta av antihormonell behandling och antikroppsbehandling.
För strålbehandling har vi god kunskap om den genomsnittliga fördelen för hela gruppen av bröstcancerpatienter, men kunskapsläget är begränsat kring strålbehandlingens effektivitet i de olika biologiska undergrupperna. För att förstå sjukdomen bättre undersöker vi vilka undergrupper av bröstcancer som får återfall i strålbehandlingsområdet, återfallets exakta position och hur stor stråldos detta område fått.
Vi undersöker även genetiska profiler för att kunna identifiera en grupp som klarar sig bra även utan strålbehandling samt prövar nya markörer för öka förståelsen kring strålbehandlingseffekten. Syftet är att kunna optimera strålbehandlingen utifrån vilken typ av bröstcancer som patienten har.
På bilden: Henrik Svensson, Roumiana Chakarova och huvudansvarig Per Karlsson.
Övriga i forskargruppen är Dan Lundstedt, Maria Hällje och Magnus Gustavsson m.fl.
Novel strategies for molecular radionuclide imaging and therapy of spread cancer disease, with focus on neuroendocrine tumours and tumours with neuroendocrine features.
Den övergripande målsättningen med projektet är att förbättra möjligheterna för behandling av patienter med spridd tumörsjukdom, främst från neuroendokrina tumörer, med radioaktiva läkemedel.
De flesta neuroendokrina tumörer är maligna och många har spridit sig vid tiden för upptäckt, vilket är orsaken till att det är svårt att bota patienter med dessa sjukdomar. Många tumörer överuttrycker olika receptorer eller transportörer. Studier av behandling med radioaktiva läkemedel som binder sig till dessa receptorer/transportörer har visat sig lovande för flera tumörtyper, men hittills botas få patienter.
Projektet fokuserar på strategier för att antingen öka upptaget av radioaktiva läkemedlet till tumörerna för att öka möjligheten att bota patienterna, eller för att minska upptaget i frisk vävnad för att minska eventuella biverkningar i samband med behandlingen. Studierna bedrivs i form av experimentella försök och kliniska studier på patienter och innefattar flera delar.
Ett delprojekt går ut på att utveckla ett nytt radioaktivt läkemedel för bla en viss typ av hypofystumör men kan även vara lämpligt för behandling av andra tumörformer. Genom att ge radioaktiva läkemedlet enligt att nytt schema (hyperfraktionering) ökar upptag och stråldos till tumörvävnaden utan att öka upptag i frisk vävnad, vilket vi både ska studera vidare och testa på patienter.
En del av projektet fokuserar på kombinationsbehandling, där vi studerar möjligheten till att bota fler patienter genom att kombinera strålbehandling med ett annat läkemedel som ökar strålkänsligheten hos tumörvävnad. Hittills har vi funnit flera mycket intressanta läkemedel som kan ge ökad behandlingseffekt.
En annan del av projektet fokuserar på metoder för att dels bestämma och dels minska eventuella biverkningar av behandlingen. Kliniska studier visar att njurfunktionen kan försämras sent efter denna typ av behandling. Vi försöker finna metoder, bl a biomarkörer, som kan vara användbara för att tidigt förutsäga risk för sena biverkningar.
Vi ska även öka kunskapen för strålningens effekter på tumör- och frisk vävnad. Studierna görs med hjälp av moderna molekylärbiologiska metoder. Resultaten hittills visar på tydliga skillnader efter olika typer av bestrålning och att effekterna är mer komplexa än vad man hittills trott Denna typ av kunskap är mycket värdefull för att designa framtidens strålbehandling.