Andreas Hallqvist

Forskningsområde: Onkologi

Titel: Överläkare i onkologi och PhD (disputerad 2012) 

Anslag 2026: 300 000 SEK i två år (år två av två).

Andreas Hallqvists forskning handlar om att förbättra behandlingen av neuroendokrina tumörer genom att göra den mer träffsäker och anpassad, så att fler patienter får bättre effekt och färre biverkningar.

Nyckelord: neuroendokrina tumörer, förbättra behandling 

🔗 Andreas Hallqvist på Göteborgs Universitets hemsida 

🔗 Andreas Hallqvist är suppleant i vår styrelse! 

Populärvetenskaplig sammanfattning inlämnad i samband med ansökan 

Utvärdering av patienter med somatostatinteceptorpositiv tumörsjukdom som har fått 177-Lutetium-DOTA-TATE som monoterapi i klinisk praxis eller kombinationsbehandling med PARP-hämmare.

Patienter med metastaserade neuroendokrina somatostatinreceptorpositiva tumörer kan idag behandlas med ”peptide receptor radionuclide therapy” (PRRT) med radiofarmaka 177Lu-DOTATATE. 177Lu-DOTATATE injiceras intravenöst och binder in till somatostatinreceptorerna på tumörcellernas yta och avger en lokal och målriktad bestrålning via betaemission från 177Lu. Den EMA-godkända strategin sedan 2017 är ett fast schema på fyra infusioner med ca 10 veckor emellan, som grundar sig i en randomiserad studie.

Biverkningsproblematiken är generellt låg men nedsatt njurfunktion och benmärgspåverkan bevakas och tas hänsyn till. Behandling med 177Lu-DOTATATE har visat förlängd tid till progression och överlevnad jämfört med enbart somatostatinanalog, men alla patienter kommer att progrediera, och en del svarar inte alls på behandling så ytterligare optimering är ett viktigt forskningsfält. Det är tveksamt om den nuvarande godkända strategin med ett fast doseringsschema utan anpassning är det bästa för alla patienter, och flera studier av en mer individualiserad behandling pågår.

Detta projekt syftar till att utvärdera ett nytt behandlingskoncept där man i en tidig studie (”fas I”) lagt till en tablettbehandling som gör det svårare för tumörcellerna att reparera sig efter skadan som strålningen medfört. I projektet kommer vi också utvärdera det kliniska utfallet (”real life data”) av den godkända regimen med fyra infusioner och se hur det relaterat till tidigare studier.

För att bättre kunna bedöma nya behandlingsstrategier och även för att utöka kunskapen av dagens behandling är det viktigt att kartlägga hur det faktiskt går för patienter som behandlas med aktuell standard. Längre fram i projektet ämnar vi även studera hur mycket stråldos som benmärgen fått och korrelera detta till biverkningar med sänkta värden på röda-, vita blodkroppar och blodplättar.