Christoffer Vannas 

Forskningsområde: Onkologi 

Titel: Specialistläkare Onkologi, Medicine doktor (PhD) 

Anslag 2026: Tre forskarmånader i tre år (år ett av tre).

Christoffer Vannas forskning rör sarkom, en ovanlig cancerform i kroppens skelett och mjukdelar som oftare drabbar barn och unga. Genom att analysera data från ett nationellt register som funnits sedan 1986 vill han kunna se vilka förändringar i vården, till exempel nya operationsmetoder, läkemedel eller arbetsrutiner, som haft störst betydelse för överlevnaden vid sarkom.

Nyckelord: Sarkom, biomarkörer, barncancer

Mer om Christoffer Vannas: 

🔗 Intervju med Christoffer Vannas på Barncancerfondens hemsida

Foto: Anders Ståhlberg

 

Populärvetenskaplig sammanfattning inlämnad i samband med ansökan 

Mot precisionsutvärdering av sarkombehandling: integrering av radiologi, biomarkörer och registerdata

Sarkom är en ovanlig form av cancer som kan uppstå i kroppens skelett och mjukdelar, och som oftare drabbar barn och unga vuxna. Varje år får ungefär 400 personer i Sverige en sarkomdiagnos. Trots stora framsteg inom cancerforskningen har just sarkom inte sett samma förbättringar i överlevnad som många andra cancersjukdomar. Därför behövs nya verktyg för att förstå sjukdomen bättre och för att snabbare kunna upptäcka om en behandling fungerar, eller om en tumör kommit tillbaka.

För att kartlägga hur vården har utvecklats över tid har man sedan 1986 samlat detaljerad information om alla sarkomfall i ett nationellt register. Där finns uppgifter om tumörernas egenskaper, behandlingar och patienternas utfall. Genom att analysera dessa data vill vi kunna se vilka förändringar i vården, till exempel nya operationsmetoder, läkemedel eller arbetsrutiner, som haft störst betydelse för överlevnaden.

Ett av de största problemen vid sarkom är att dagens metoder för uppföljning inte alltid kan upptäcka återfall i tid. Därför pågår SARKOMTEST-studien, där vi har samlat tumörvävnad och mer än 5000 blodprover från 275 patienter. Målet är att utveckla blodprov som kan visa hur tumören reagerar på behandling i realtid. Särskilt intressanta är spår av tumörens DNA, så kallat cirkulerande tumör-DNA (ctDNA). Vi har redan sett att ctDNA kan avslöja återfall flera månader innan en röntgenundersökning gör det, vilket skulle kunna göra uppföljningen både snabbare och mer träffsäker. Andra blodbaserade markörer, som proteiner och immuncellsförändringar, studeras också för att se om de kan förstärka precisionen ytterligare.

Röntgen är fortsatt en viktig del av sarkomvården. Vi har visat att mätning av tumörens volym ändras under behandling, kan ge en bättre bild av hur behandlingen fungerar än traditionella utvärderingsmått. Det kräver dock mycket tid och manuellt arbete. I samarbete med röntgenkliniken vid Sahlgrenska vill vi utvärdera AI-baserade verktyg som automatiskt kan rita ut tumörens konturer och räkna ut dess volym. På så sätt kan radiologiska bedömningar bli både snabbare och mer tillförlitliga.

Genom att kombinera stora mängder registerdata med nya blodprovstekniker och avancerad bildanalys vill vi i det här projektet skapa ett helt nytt sätt att utvärdera behandling vid sarkom. Målet är att ge läkare bättre beslutsstöd, kunna upptäcka återfall tidigare och i slutändan förbättra både överlevnad och livskvalitet för patienter med denna ovanliga men allvarliga sjukdom.