Niclas Pettersson

Large-scale investigations of the relationship between radiation dose and the risk of complications following radiation therapy in the thoracic, pelvic, or head-and-neck region.

Inför varje patients strålbehandling så är målet att skapa en strålbehandlingsplan som är en balans mellan att bota patienten och risken att skada runt tumören liggande frisk vävnad (s.k. riskorgan). För att kunna göra detta är det nödvändigt att känna till hur mycket stråldos ett riskorgan tål innan oönskade bieffekter uppstår. För att ta reda på dessa toleransdoser så genomför man kliniska studier där man tar reda på om patienterna har fått några oönskade effekter från behandlingen och sätter det i relation till hur mycket stråldos riskorganet har fått. Ju fler patienter man undersöker, desto mer exakt information får man. Helst vill man undersöka hundratals eller gärna tusentals patienter. Många patienter gör dock att det blir väldigt tidskrävande att ta fram stråldoserna för riskorganen eftersom detta hittills har behövts göras manuellt, en patient åt gången.

I det här projektet är ett mål att utveckla tidseffektiva, automatiska metoder att ta fram stråldoser för riskorgan. Detta möjliggör en snabbare forskningsprocess. Dessa metoder kommer att användas för att ta reda på toleransdoser vid strålbehandling av lungcancer, prostatacancer, och huvud-halscancer.

För lungcancer så misstänker man att stråldosen till hjärta, lungor, matstrupe och luftrör i sällsynta fall påverkar risken för väldigt allvarliga biverkningar, ibland till och med dödlig utgång. Detta är dock än så länge bara en misstanke och man har därför inte heller kunskap om hur mycket stråldos det är säkert att leverera till dessa organ. Vi undersöker detta för totalt 1700 patienter behandlade i VGR, på Skånes Universitetssjukhus samt på två sjukhus i Danmark.

För prostatacancer så är blödningar från tarmen en känd biverkning av strålbehandling. För att bättre förstå hur stråldosen i tarmen påverkar risken för blödning så samlar vi in enkätdata från ett svenskt register, och stråldosdata från sjukvårdens system för 2000 patienter behandlade i Västra Götalandsregionen sedan 2017.

Begränsad förmåga att gapa drabbar ca 10% av dagens patienter som behandlas med strålbehandling i huvud-hals-området. I detta projekt kommer vi att undersöka hur stråldosen i tuggmuskulaturen påverkar denna risk Vi kommer också utveckla strålbehandlingsplaneringen med syfte att i framtiden minska stråldosen till dess muskler.

Lärdomarna från projektet gör att man bättre kan optimera framtida patienters strålbehandlingsplaner och därmed görs strålbehandling skonsammare.